FRÖLUNDA INDIANS CEMENTERAR STEREOTYPER

Frölunda Indians cementerar stereotyper


TEXT & FOTO Klas Lundström


Högsta domstolen i USA utreder Washington Redskins försök att patentsäkra sitt namn. Kritiker anser att namnet är kränkande och rasistiskt. I Sverige säger sig Frölunda Indians hylla Nordamerikas ursprungsfolk med sitt namnbyte i mitten av 1990-talet.


Den pågående rättsprocessen bottnar i ekonomiska motiv. Redan 2014 försökte Washington Redskins varumärkessäkra bruket av »redskins« (»rödskinn«), men USAs motsvarighet till Patentverket dömde då till det amerikanska fotbollslagets nackdel med hänvisning till namnets stereotypa laddning.


Debatten är känslig, även Barack Obama deltar. Presidenten har uppmanat till namnändring, utan framgång.


Redskins ägare Daniel Snyder insisterar att namnet inte är kränkande mot USAs ursprungsfolk, men han motsägs av rörelser som kämpar för ursprungsfolks rättigheter. Stereotyper som Washington Redskins och andra amerikanska idrottslag har stor social effekt bland USAs ursprungsbefolkning, visar en rapport från National Congress of American Indians:


»Förstamerikanska [ursprungsfolk, reds.anm.] ungdomar upplever de högsta självmordsnivåerna bland unga amerikaner. Studier visar att negativa stereotyper och skadliga ’indian’-maskotar bidrar till att föreviga känslan av otillräcklighet.«


Därför är det viktigt att bland annat den professionella idrotten omvärderar sin inställning att profitera på den här formen av stereotyper, summerar rapporten.


Rätten till namnet »redskins« är säkrad i USAs konstitution, anser Daniel Snyder. Washington Redskins har inte bara problem beträffande namnet; även loggan anses vara rasistisk. Den föreställer ett förstamerikanskt ansikte prytt av fjädrar. Inför varje hemmamatch spelas marschsången »Hail to the Redskins«, vars text och arrangemang påminner om sydstaternas nationalsång »Dixie’s Land« under inbördeskriget.


Washington Redskins historia är präglat av politiska strider: under den långlivade affärsmannen George Preston Marshalls 30-åriga ägarepok hyllades laget av förespråkare av segregation baserad på hudfärg. Och Redskins blev sista NFL-laget att integrera afro-amerikanska spelare i sin trupp.


I USA är kulturen att använda sig av stereotypa uttryck cementerad inom idrottsvärlden, konstaterar C. Richard King och Charles Freuehling Springwood i antologin »Team Spirit«: »Vilka bredare kunskaper kan vi dra om amerikansk kultur genom att beskåda halvtidsuppträdanden?« Segerdanser, hövdingsfjädrar och jättelika ballonger som föreställer stridslystna »indianer«. De frågar sig: »Vad säger dessa uppträdanden om de förstamerikanska folkens plats i den allmänna kulturen?«


Den frågan kan riktas till 2016 års svenska mästare i ishockey: Frölunda Indians. Frölunda blev Indians i mitten av 1990-talet och loggan är en stridslysten »indianman« med krigsmålning och fjäderskrud. Loggan anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen (DO) 2015, men anmälan avslogs. Hur ser Frölunda Indians själva på kritiken?


– Loggan föreställer ju en stolt indian, menar Peter Kymmer, presschef för Frölunda HC. Det här är en hyllning till Nordamerikas ursprungsfolk. Det är ingen nedvärderande symbol.


»Indianen« som symbol för ett ishockeylag från Göteborg har sin grund i den »vilda-västern-hockey« som laget stod för under 1970-talet.


– Det var inga 0-0-matcher, utan kunde sluta hur som helst. När det blev aktuellt med namnbyte ville de ha en koppling till den perioden, och »cowboys« funkade inte riktigt. Vi hade en kontakt med ett ursprungsfolk i Kanada som tyckte det var okej att vi använde »indians«. Man kanske tyckte att det var ballt också. Men kopplingen till 1970-talet fanns ju där.


I Nordamerika anses ordet »indian« nedlåtande och rasistiskt av många förstamerikaner. Något som får Peter Kymmer att fråga sig var det tillåtna språkbrukets gräns går.


– Får du inte säga cowboys och indianer längre? Vi har inte reflekterat över ordet.


Han säger att Frölunda Indians följer Washington Redskins rättsprocess.


– Ifall USAs högsta domstol kommer fram till någon form av facit så är det i så fall något vi måste följa upp och ta ställning till.


Målet kan mycket väl bli prejudicerande när det gäller kommersiellt bruk av uttryck och symboler som kan uppfattas som kränkande och stötande av sociala och politiska minoriteter. Men när det gäller »redskins« är ägaren Daniel Snyder lika stridslysten som stereotyperna som pryder olika idrottslags symboler och namn – och som håvar in dollar till privata ägarkoncerner:


»Oavsett vad som händer kommer vi att behålla Redskins. Det kan du skriva med stora bokstäver om du vill«, säger Snyder till USA Today.


Reportaget publicerades först i Syre.




11 september

VYKORT

Nedre Manhattan. 9/11 Memorial Site. Stämningen är god. Sedan hösten 2001 rinner många floder hit. Till platsen för två fallna torn, numera brunnar som tar emot evigt fallande vatten.






Bebisar, oväder och Cosmo Kramer

REPORTAGE

»Det är stängt.« Det kan en sanning med många bottnar. Ändå mer än vad någon av de kvardröjande gästerna förstått. Nya Yorks hälsodepartement kom förbi den välbesökta dinern på Broadway i höjd med 101 Street och stängde igen den inom loppet av några minuter. I Det Stora Äpplet måste alltid något gå under för att ge syre åt något annat.



Tillbaka till förstasidan