SCHYSSTA PENSIONER, TVÅNGSFÖRFLYTTNINGAR OCH WABU BLOCK


Schyssta pensioner, tvångsförflyttningar och Wabu Block


VÄSTPAPUA


Svenska pensionssparare har aktieinnehav i det kontroversiella gruvprojektet vid Wabu Block via Första AP-fonden (AP1). Guldreserverna i Västpapuas konflikthärjade centrala högländer har blivit föremål för landgrabbing och tvångsförflyttningar av civila, bland annat med våld och den väpnade konflikten som förevändning.


 

Del 1:

”GRUVPLANER I VÄSTPAPUA ÄR ETT KATASTROFRECEPT”

 

Indonesien är mitt uppe i en huvudstadsflytt – och landgrabbing för att bana väg för storskalig guldutvinning. Projektet heter Wabu Block och rör guldfyndigheter i Västpapuas centrala högländer, en region kantad av väpnad konflikt, markkonfiskeringar och tvångsförflyttning av civila, enligt initierade källor som undertecknad har talat med.

 

– Processen påminner om den som banade väg för Freeportgruvan på 1970-talet, säger Rode Wanimbo, koordinator för kvinnors samhällsdeltagande vid Evangelical Church i Tanah Papua.

 

I skuggan av covid-19-pandemin och en pågående väpnad konflikt mellan indonesisk militär och Västpapuas beväpnade självständighetsrörelse flyttar storskaliga gruvplaner fram sina positioner – i mångt och mycket utan offentlig insyn.

 

Ett guldkantat projekt som indonesiska staten hoppas ska innebära nödvändiga skatteintäkter – men också fylla enskilda militära makthavares privatkonton med generösa avkastningar.

 

I Intan Jaya i de centrala högländerna finns guldreserver som blivit föremål för landgrabbing och tvångsförflyttningar av civila, bland annat med våld och med den väpnade konflikten som förevändning, enligt källor som undertecknad talat med.

 

– Vad som sker i Intan Jaya idag är precis vad som hände ursprungsfolk under 1970-talet, när den indonesiska staten röjde undan människor för att Freeportgruvan kunde börja utvinna guld och koppar, säger Rode Wanimbo, koordinator för kvinnors samhällsdeltagande vid Evangelical Church i Tanah Papua.

 

”Hotspot för konflikt och förtryck”

Vittnesmål från Intan Jaya uppmärksammas även av Amnesty International som i en ny rapport beskriver de centrala högländerna som ”en hotspot för konflikt och förtryck”.

 

Bland annat ska västpapuaner bosatta nära Wabu Block ha förelagts med restriktioner gällande rörelse och vilka dagliga aktiviteter de tillåts genomföra, berättar vittnen för Amnesty International.

 

Människorättsorganisationen skräder heller inte orden och menar att guldgruvplanerna i Intan Jaya är ”ett katastrofrecept”.

 

Wabu Block i Intan Jaya är en guldfyndighet som säkrades våren 1990 och en eventuell storskalig guldgruva kommer att etableras endast några mil norr om Freeportgruvan, i Västpapuas centrala högländer.

 

Freeport en av världens mest lukrativa guld- och koppargruva – och en oumbärlig ekonomisk hörnpelare för Indonesien.

 

Området kring och ovanpå Wabu Blocks fyndigheter bebos av västpapuaner tillhörande olika ursprungsfolk som i generationer brukat mark och som inte äger den i annan än traditionellt kollektiv form. Något som gör dem – och andra ursprungsfolk i liknande situationer världen över – till lätta måltavlor för stater och privata bolag som kan hävda att de saknar juridiska rättigheter att bruka eller leva på markerna ifråga.

 

Sedan 2020 – och mitt under den pågående väpnade konflikten som hittills fördrivit 50 000 västpapuaner in i en tillvaro som internflyktingar, varav de flesta i de centrala högländerna – är Wabu Block också föremål för långtgående etableringsplaner i regi av det statligt ägda gruvbolaget PT Aneka Tambang Tbk (ANTAM).

 

Allt sker också samtidigt som Indonesien ställt sig själv på tröskeln till en besvärlig och kostsam huvudstadsflytt från centralön Java och den bokstavligen sjunkande huvudstaden Jakarta.

 

Ett nytt politiskt hjärta och huvudstad ska istället resas ur Borneos östra jungfruregnskogar.

 

I det mångmiljardprojektet kommer såväl råvaror från gruvdrift och skatteintäkter från storskaliga industriprojekt att bli viktiga komponenter för den indonesiska regeringen. Men även för privata finansiärer.

 

Militära intressen

Enligt bland annat den indonesiska miljöorganisationen WALHI har flera pensionerade indonesiska armégeneraler och högt uppsatta chefer inom specialförbandet Kopassus personliga kopplingar till de bolag som inom kort hoppas kunna sätta spadar i marken vid Wabu Block.

 

Storpolitiska och privata intressen kan således fungera som en katalysator till att skynda på etableringen av utvinning av guldfyndigheterna vid Wabu Block.

 

Ursprungsfolk i Intan Jaya och i anslutning till Wabu Block har också redan blivit föremål för militär repression och negativ särbehandling, ett snarlikt mönster som i fallet med Freeportgruvan under 1970-talet följdes upp av statsinitierad landgrabbing, menar Rode Wanimbo, vid Evangelical Church i Tanah Papua.

 

Hon vittnar därtill om svårigheter att överhuvudtaget komma i kontakt med källor och lokalbor på plats i de drabbade områdena i anslutning till Wabu Block i det konflikthärjade Intan Jaya:

 

– Indonesiska armén har initierat återkommande internetblockeringar och olagligt konfiskerat människors telefoner under olika militäroperationer, säger Rode Wanimbo.



Del 2

FÖRSTA AP-FONDEN OVETANDE OM MR-BROTT  

 

Svenska pensionssparare har aktieinnehav i det kontroversiella gruvprojektet vid Wabu Block via Första AP-fonden (AP1). Men att det statligt kontrollerade gruvbolaget Antam är mitt uppe i ett etableringsprojekt av storskalig guldutvinning i Västpapuas centrala högländer var ”ny information” för AP1.

 

– Vi förutsätter att de bolag vi investerar i följer gällande lagar och regler, säger Sara Christensen, kommunikationschef vid AP1.

 

Första AP-fonden, AP1, har aktieinnehav i det indonesiska gruvbolaget Aneka Tambang Tbk (Antam) till ett värde av 797 000 kronor (31/12–21).

 

– Bolaget ingår i ett index hos en av våra externa förvaltare, säger Sara Christensen, kommunikationschef vid AP1.

 

Antam grundades 1968 som en del av den dåvarande indonesiske diktatorn Suhartos satsning på statligt ägda och kontrollerade gruvbolag. Antams främsta verksamhet har varit kopplad till guld och nickel och ingår sedan 2017 i ett större statskontrollerat holdingbolag vid namn Inalum.  

 

Grundat av Suharto

Sedan 2020 är Antam en av de drivande investerarna och lobbyisterna för påbörjad och storskalig gruvdrift vid Wabu Block i Västpapua – sedan 1960-talet ockuperat av Indonesien till följd av en kritiserat FN-process kallad ”Act of Free Choice” – en plats i de centrala högländerna, bosatt av ursprungsfolk med begränsade fotavtryck på regionens unika ekosystem.

 

Söderöver återfinns Freeportgruvan, ett av planetens mest inkomstbringande och största gruvprojekt, som etablerades under 1970-talet tack vare landgrabbing och fördrivning av lokalbor som miste sin mark.

 

Freeportgruvan är en av Indonesiens viktigaste skatteintäktskällor och samägs av indonesiska staten och det amerikanska gruvbolaget Freeport-McMoRan (som Sjunde AP-fonden har aktieinnehav hos). Gruvan förblir en militariserad zon, regelrätt utsatt för attentat av den beväpnade västpapuanska självständighetsrörelsen OPM, men också även lokalbor trakasseras av säkerhetsbolag och indonesisk armé.

 

”Bidrar till människorättsbrott”

Nu befarar västpapuanska människorättsaktivister en liknande förberedelseprocess av Wabu Block, präglad av landgrabbing och fördrivning av lokalbor som levt på och av småskaliga jordar och floder i generationer.

 

– Wabu Block och Freeport fungerar som ingångar till kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Theo Hasegem, prominent människorättsaktivist som dokumenterar övergrepp i de centrala högländerna.

 

I sociala medier sprids en rad vittnesmål från boende i anslutning till Wabu Block om inskränkt rörelsefrihet uppgifter om att indonesisk armé konfiskerat privatpersoners mobiltelefoner.

 

– Antam har etablerat sig genom att lura allmänheten och helt utan lokalsamhällenas vetskap eller tillstånd, säger Theo Hasegem.

 

Militären går i bräschen

Amnesty International understryker i sin rapport ”Gold Rush” om Wabu Block och människorättsövergrepp i samband med gruvetableringen att Antam visserligen inte går i bräschen för de dokumenterade övergreppen, men likväl ser bolaget ut att kunna påbörja guldutvinning tack vare den indonesiska arméns förarbete och fördrivning av lokalbor – vilka inte haft något att säga till om när det gäller det lukrativa gruvprojektet.

 

”Ett antal papuaner har sagt till Amnesty International att de motsätter sig de föreslagna gruvplanerna på grund av deras potential att skada både miljön och lokalsamhällena. De beskrev att man använde det föreslagna gruvområdet för att odla grödor, jaga djur och samla timmer. De sade sig frukta miljöföroreningar, förlust av sedvanlig mark och skador på deras försörjning”, skriver Amnesty International.

 

Den senaste tiden har en våg av protester svept in över städer och samhällen, däribland nära Wabu Block, där tusentals papuaner protesterat mot Indonesiens planer på att stycka upp Västpapua i små provinsöar, något som än mer underminerar lokalbors möjligheter att organisera sig då det väntas bli svårare att resa mellan provinserna.

 

Dessutom har papuanerna motsatt sig en förlängning av den autonomilag som infördes efter diktator Suhartos avgång i slutet av 1990-talet och majoriteten av Västpapuas befolkning när alltjämt hopp om och vädrar sitt krav på en folkomröstning lik den som 1999 gav Östtimor (som Indonesien ockuperade 1975–1999) självständighet.


22 000 soldater

Indonesien visar inga som helst tecken på att gå några självständighetskrav till mötes. Tvärtom har centralregeringen i Jakarta cementerat sin militära strategi att eliminera den västpapuanska självständighetsrörelsen, såväl den beväpnade som civila, medelst 22 000 tjänstgörande militärer på plats.

 

Wabu Block är ett det senaste i raden av historiska exempel på Indonesiens syn på Västpapua, boplats för hundratals ursprungsfolk som talar unika och i många fall utdöende språk – allt som en del av ”ett tyst folkmord” framför omvärldens ögon, enligt Survival International.

 

Lokalbors åsikter och intressen har ingenting att sätta emot Indonesiens profitbaserade expansionspolitik som driver den indonesiska utvinningen av naturresurser som guld, koppar, skogar, fiskevatten och med palmoljeplantager.

 

”Inga kommentarer”

Sverige, i egenskap av viktig och växande ekonomisk handelspartner till Indonesien, bör upphöra att med sina medborgares aktieportföljer bidra till fortsatta människoövergrepp, anser Theo Hasegem:

 

– Jag hoppas att Sverige uppmuntrar till dialog mellan Västpapua och Indonesien genom att underlätta samtalen i egenskap av en neutral tredje part istället för att investera i Wabu Block, säger människorättsaktivisten.

 

För Första AP-fondens vidkommande, däremot, är det oklart huruvida AP1:s aktieinnehav i Antam kommer att behållas mot bakgrund av de uppgifter om människorättsbrott i anslutning till Wabu Block, ett gruvprojekt som det indonesiska gruvbolaget – och i längden svenska pensionssparare – väntas profitera ekonomiskt på:

 

– Vi har inga kommentarer mer än att det du skriver stämmer. Jag kommer ta informationen vidare, säger Sara Christensen, kommunikationschef vid AP1.



Del 3

”SVERIGES ROLL PROBLEMATISK”

 

Det är oklart om AP1 ämnar avsluta sitt aktieinnehav i det indonesiska gruvbolaget Antam efter avslöjande om människorättsbrott i samband med projektet i Västpapuas centrala högländer. Klart är att västpapuanska människorättsaktivister och självständighetsförespråkare vittnar om en allt större desperation bland lokalbor bosatta i anslutning till Wabu Block.

 

Davide Maneschi, Programme Officer på Swedwatch, är kritisk till att Första AP-fonden inte känner till riskerna kopplade till sitt aktieinnehav i det indonesiska gruvbolaget Aneka Tambang Tbk (Antam), som är en av de främsta drivkrafterna bakom det planerade gruvprojektet vid Wabu Block i Västpapuas centrala högländer.

 

– Västpapua är ett problematiskt område och det är väl dokumenterat att tidigare gruvprojekt i området har fört med sig väsentliga miljöpåverkningar och kränkning av mänskliga rättigheter samt ursprungsfolkens rättigheter, säger han.

 

Samtidigt går desperationen bland fredliga självständighetsförespråkare i Västpapua inte att ta miste på. Inte i tider då ännu ett svulstigt gruvprojekt ser ut att knuffas mot tröskeln till etablering. Det handlar om att försvara marker och naturresurser som förfäder brukat och levt av och på i flera sekel, menar Socratez Yoman, ordförande för Västpapuas baptistkyrkoförbund (WPCC).

 

– Vi kan inte förbli tysta och rädda, eller vara rädda för att försvara vår värdighet och framtiden för våra förfäders marker, säger han.

 

Extrem fattigdom, extrema profiter

Samtidigt som extrem fattigdom förblir utbredd i Västpapua genererar verksamheter knutna till naturresurser, främst guld och koppar vid Freeportgruvan, och en växande palmoljeindustri på tidigare orörda skogar som länge huserat ursprungsfolk och unika kulturer och språk som i den indonesiska industrialiseringsprocessen riskerar att försvinna i extrema profiter för investerare (däribland svenska pensionssparare via allmänna AP-fonder).

 

Wabu Block tros sitta på guldtillgångar värda många hundra miljarder kronor. Men platsen ­– inalles rör det sig om 69 000 hektar mark – är boplats för stammarna Moni och Migani, vilka varken konsulterats eller inkluderats i gruvprojektets förberedelseprocess. Indonesien har emellertid hävdat att en koncessionsprocess ägt rum, något som människorättsaktivisten Yones Douw tillbakavisar:

 

– Det första besluten om Block Wabu fattades utan några som helst tillstånd, utan att rapportera till ägaren av stammarna Moni eller Miganis marker. Under de senaste åren har 18 stammedlemmar dödats av indonesiska polisstyrkor och militärpersonal i Intan Jaya-regionen, säger han.

 

Svenska pensionspengar

I Freeportgruvan finns svenska aktiepengar kopplade via Sjunde AP-fondens innehav i det amerikanska gruvbolaget Freeport-McMoRan, delägare av guld- och koppargruvan tillsammans med den indonesiska staten. I fallet med Wabu Block rör sig om Första AP-fonden som via innehav i gruvbolaget Antam bidrar till vad Amnesty International beskriver som ”ett katastrofrecept” i en redan politiskt och socialt urlakad situation.

 

– Första AP-fonden, som enligt lagen ska fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, borde proaktivt jobba med att identifiera och hantera hållbarhetsriskerna i sin portfölj. Detta gäller speciellt när det handlar om högrisk sektorer som gruvdrift och högriskområden som Västpapua, säger Davide Maneschi vid Swedwatch.

 

Wabu Block kommer att gräva efter guld i en regelrätt krigszon där den beväpnade befrielsearmén Organisasi Merdeka Papua (OPM) och indonesisk armé möts i strider framför en flyende och desperat lokalbefolkning. Sedan december 2018 – då Indonesien mot sitt nekande anklagades för att ha använt kemiska vapen mot civila som vedergällning mot en OPM-operation som ledde till indonesiska dödsfall – beräknas uppemot 50 000 västpapuaner ha blivit internflyktingar.

 

AP-fondernas ansvar – och resurser

Omvärldens uppmärksamhet är för tillfället fäst vid kriget i Ukraina. Ett läge som Indonesien sägs ha utnyttjat och under radarn flyttat fram sina militära positioner i ett Västpapua som förblir stängt för utomstående människorättsutredare, oberoende reportrar och FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter.


I ett redan svårt läge att verifiera och sprida vittnesmål och uppgifter om människorättsbrott i Västpapua förblir ändå regionen en lukrativ plats för investerare, däribland svenska pensionssparare via AP-fonderna.

 

– Frågan är om AP-fonderna har de resurser eller de verktyg som krävs för att på riktigt förstå, bedöma och hantera hållbarhetsriskerna, givet att den har en bred portfölj med tusentals bolag, säger Davide Maneschi vid Swedwatch.

 

 

* * * 

Artiklarna publicerades först i Tidningen Global.