VEM UNDERVISAR VEM? 

Lite varstans har reklam för studiehjälp börjat dyka upp. "Så här roligt har det aldrig varit att plugga", lyder märkbart påhittade elevutlåtanden.

Vem undervisar egentligen vem?

Troligen är det eleven som gör läxhjälparen en tjänst i egenskap av handelsvara, för varför finns inte läxhjälpen längre innanför skolornas väggar? Varför har regeringen skurit inom skolväsendet så pass att det öppnat för en utvidgning av en redan svällande låglönemarknad av sociala rättigheter?

Det var troligen hela tanken med nedskärningarna i förstaläget. Den onda spiral som reformarbetet lett till slutar inte med privatiseringen av undervisningen eller de facto att elever tvingas ta jobbet — läxor — med sig hem: den formar därtill en ny underklass bestående av unga som extraknäcker som läxhjälpare. Elevers olika tillgång till läxhjälp blir en förutsättning för andras inkomster.

Regeringens nya skolsatsning är ettårig gymnasieutbildning för att fortare få ut skoltrötta elever i arbetslivet.

Raka vägen in i låglönesektorn. Det är dags att herr Björklund tillges privat läxhjälp så att grundprincipen i den svenska skollagen efterlevs: lika utbildning oavsett bakgrund, adress eller föräldrars plånböcker.

Klas Lundström har skrivit om svensk skolpolitik tidigare, bl.a för SVT Debatt.