Förlovat land, förlorat initiativ
LEDARE | FRIA TIDNINGEN
Det sista jag gjorde under mina sju veckor i USA var att se Promised Land (på svenska Förlovat land), en aktuell film om den amerikanska gruvindustrins kolonisering av döende samhällen i allmänhet, och fracking i synnerhet – en kontroversiell gruvmetod som medför svåra ekologiska ärr.
En drabbande och viktig filmupplevelse som kastar ljus på den eviga frågan:
Vad har människan rätt att göra med Moder Jord för att upprätthålla konsumtionssamhället?
Den frågan är givetvis en följd av min egen personliga upplevelse av Promised Land. Andra skulle kanske säga något annat. Som att döende industrisamhällen runtom i världen inte har något annat val än att förlita sig på de ändliga naturresurser som står till buds – eller rättare sagt vilar under deras fötter, deras hem, deras vattenkranar och deras barns skolor.
Fracking-metoden består i att man borrar ner en cocktail av giftiga substanser i berggrunden. Därigenom skapar man sprickor som gör att man kan komma åt skiffergas flera tusen meter ner i marken. ”För att komma åt gasen framtvingas en smärre jordbävning”, förklarade dokumentärfilmaren Josh Fox i Gasland (2010). Fox studerade effekterna av fracking och demonstrerade hur det i många fall har skadat grundvattnet och förgiftat djur, natur och människor.
Men den till synes omöjliga ekvationen återstår – att kunna leva hållbart och samtidigt överleva. När jag talar om detta med människor i USA ser jag panik i mångas blickar. I en samhällsutveckling där västvärldens landsbygd töms på industrier, arbetstillfällen och politiska initiativ greppar många tag om vilken livlina som än råkar passera just deras hemstad.
Ponera att du är arbetslös, bosatt i en stad som de senaste decennierna sett en efter en försvinna bort, till en tillvaro långt därifrån. Någon erbjuder sig att köpa din mark för summor du aldrig sett maken till. Visst, det är en engångssumma, men kanske är det din sista livlina.
Ekvationen tycks vid första anblicken vara en fråga om staden kontra landsbygden, men troligen handlar det om mycket mer: om identitet, om hållbarhet, om ekonomi som människans högsta prioritet. Eller om att en värld som finns kvar för kommande generationer kanske ändå är viktigare att prioritera.
Men politiken är sällan mer långsiktig än den måste. I Sverige har initiativet gått förlorat, åtminstone tillfälligt, i och med att riksdagen i våras godkände fracking som borrmetod för att utvinna skiffergas. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för ett förbud, övriga partier – den borgerliga alliansen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – såg inte lika stora faror med att kommersiell fracking kan bli en vedertagen gruvmetod i Sverige.
Kan svenska politiker vara så blinda? Kan de undgå att se att vi förtjänar renare gruvmetoder än fracking – som för övrigt USA:s förra vicepresident Dick Cheneys företag Halliburton har patent på?
Läs alla artiklar i serien
ROUTE USA!
LÄS ÄVEN
Slut på drömmen på säker kärnkraft
Läs fler ledare, essäer, böcker och reportage av Klas Lundström.
JA, JA, JA, JA,
JAG VILL ÅKA TILL HARRISBURG ...
JA, JA, JA, JA, JA,
JAG VILL ÅKA DIT!
FÖLJ MED TILL PLATSEN FÖR VÄRLDENS
MEST FÖRTRÄNGDA KÄRNKRAFTOLYCKA ...
LÄS ALLA ARTIKLAR I SERIEN ...
Route USA!
KONTAKT
KÖPA BÖCKER?
MEJLA ANTINGEN HIT, BESÖK RESPEKTIVE FÖRLAGS HEMSIDOR, FRÅGA HOS VÄLSORTERADE BOKHANDLAR ELLER, KANSKE ENKLAST, SKROLLA I NÄTBOKHANDELN.
COPYRIGHT © ONEWEB 2013 | ALL RIGHTS RESERVED | WWW.KLASLUNDSTROM.COM