FATTIGDOMENS ÅTERKOMST


 HEM     BÖCKER      REPORTAGE      ESSÄ|DEBATT      LEDARE      E-BÖCKER      OM     ENGLISH 

PER-OVES SISTA RESA     ROUTE USA     FOTBOLL ÄR POLITIK     BRASILIENSPECIAL


KONTAKT

 

INFO [a] KLASLUNDSTROM.COM


@RASTAREPORTERN

 RONGO FÖRLAG




KÖPA BÖCKER?


MEJLA ANTINGEN HIT, BESÖK RESPEKTIVE FÖRLAGS HEMSIDOR, FRÅGA HOS VÄLSORTERADE BOKHANDLAR ELLER, KANSKE ENKLAST, SKROLLA I NÄTBOKHANDELN.









 

  FATTIGDOMENS ÅTERKOMST:

  Lappland & Skärholmen lika negligerade ekonomiskt & socialt

  SÖDRA SIDAN 13/10

 


Våren 2012, södra Lappland.


Längs vägen mellan Sorsele och samebyn Ammarnäs passerar jag och reskamraten Bernt en skylt: "Kör sakta — lekande barn." Tanken att barn skulle springa förbi här känns avlägsen. Av flera skäl: husen häromkring är få till antalet och befolkningen åldrande.


Bernt rycker på axlarna: "Vem skulle springa över vägen här?"


Jag har inget bra svar, tänker av någon anledning på överbefolkade förskolor i städerna där barnen går på led skrudade i färggranna västar. Men de springer sällan.


Glesbygden mot staden är en seglivad kamp: för några år sedan var det för första gången fler som levde i städer än på landsbygden världen över, en trend som även gäller i Sverige. Dessa skogar är villebråd för skogs- och gruvbolag som kränkt samebyars gränser och suveränitet i fråga om skövling och gruvtillstånd.


Glesbygden (särskilt inlandet) har många hinder på vägen: vårdcentraler stängs, skolor rivs, jobb minskar och kulturutbudet är skralt. Slutsatsen landar ofta i grova förenklingar: att allt är mer tillgängligt och mångsidigt i stadsområden.


Det stämmer inte. Långt därifrån.


Inom Stockholmsregionen har segregationen tvärtom tillåtits passera obemärkt förbi i riksdag och rikstäckande medier. En segregation som i praktisk politik ter sig lika systematisk som beroende av befintliga klasskillnader.


Augusti 2012, Sätra.


En sommar som regnar bort. En rapport från Stockholms Stad/SWECO visar att medelklassen breder ut sig utanför tullarna samtidigt som fattigdomen flyttar längre söderut längs den röda t-banelinjen. Människosorteringen beror, menar Roger Andersson, kulturgeograf på Uppsala universitet, till stor del på ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter. Hyresrätten som det nya fattigbeviset? Dyrare boendekostnader tillåts, i vilket fall, alltmer avgöra den enskilde individens värde.


Forskare har fastslagit länken mellan ökade klassklyftor och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Ändå ges frågan sparsamt medieutrymme (i Agendas partiledardebatt 7/10 ingen alls). Segregationen har accelererat de senaste 20 åren och mest i söderförorternas miljonprogram: i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg har genomsnittslönen minskat med 38 procent sedan 1991.


Den ökade fattigdomen söder om söder som symbolisk, som en talande bild av ett nytt Sverige vägg i vägg med landets mest symboliska och inkomstbringande handelsplats — Kungens kurva. Det ökade avståndet till det politiska inflytandet känns lika stor i Skärholmen som i södra Lappland.


Allt mynnar ut i en isande känsla av att politikers finstilta ord om mångkultur och allas lika värde bara just är — ord.



Läs fler essäer och debatter av Klas Lundström här. Lundström har även skrivit om Lapplands guldfeber i reportageboken Svarta ankungen.



 













COPYRIGHT © ONEWEB 2013      |      ALL RIGHTS RESERVED    |       WWW.KLASLUNDSTROM.COM

INFO [a] KLASLUNDSTROM.COM